Läromaterialet: Utställningen Lappa och Laga

Ladda ner lärmaterialets PDF från den här länken: FIX_Opettaja_Lärare_Teacher_2024

Läromaterialet

En utställning gemensamt organiserad av Arkitekturmuseet och Designmuseet med namnet FIX: Lappa och laga fokuserar på reparation och underhåll samt undersöker hur tidens gång påverkar arkitektur och
formgivning. Utställningen FIX: Lappa och laga är uppdelad mellan både Arkitekturmuseet och Designmuseet och pågår från 26 april 2024 till 5 januari 2025.

Föremål och byggnader förändras ständigt: de åldras, smutsas ner och går sönder. Att underhålla
och reparera saker är en aktiv handling som berättar om våra rådande värderingar. Utställningen har valt exempel från områdena arkitektur och formgivning samt beställt fyra nya samtidskonstverk.

Designmuseet, Högbergsgatan 23, Helsingfors. Foto: Otso Kaijaluoto
Finlands arkitekturmuseum, Kasergatan 24. Foto: Heikki Humberg

Vacker patina – ful smuts?

FIX-utställningen presenterar olika sätt att vårda, men utmanar också betraktaren till att funder
över vad som överhuvudtaget är värt att vårda eller reparera. Museibesökaren stöter på många patinerade, smutsiga och av livets gång slitna föremål.


Plåtslagaren arbetar med Porthanias tak. Bild: Jussi Palmio / Helsingfors stadsmuseum

Timo och Tuomo Suomalainen: Temppeliaukion kyrka, 1969. Bild: Timo Hartikainen / Helsingfors stadsmuseum

Veerkracht Dialogue: Josien Verwoerd och Luna Van Kessel: Rust Treatment jeansjackan. Veerkracht Dialogue är en internationell arbetsgrupp som skapar miljömedvetet och naturpositivt mode. I det här fallet har rost, som bryter ner material och således väcker negativa associationer, använts som designeffekt. Foto: Luna van Kessel

Museer upprätthåller, bevarar

Ett museums huvuduppgift är att bevara och vårda, och därför är museernas relation till föremål
speciell. Samlingens föremål har inte användningsvärde som vardagliga föremål, utan de
bevaras och vårdas för sin egen skull och för den kunskap de bär på. Genom att vårda och reparera
sina samlingar upprätthåller museerna element av kulturhistoria.


Konservation av Diamond-stolen i samlingarna hos Arkitekturmuseet och Designmuseet. Stolar designade av Harry Bertoia för Knoll tillverkades med licens i Finland från 1950-talet. Diamond-stolen med metallramen har konserverats av Henna Koskinen år 2023. Foto: Anni Koponen

Reparation utmanar nyhetsideal

I utställningen visas olika nivåer av reparationsprojekt där fokus ligger på kunskap och kompetens. Den
inkluderar till exempel lappningsmönster från 1950-talet som användes i skolundervisningen för att förmedla färdigheten att lappa kläder. Från dessa övergår man smidigt till att undersöka dagens informationsöverföring online, där exempelvis Youtubekanalen Odd Tinkering fungerar som ett exempel. På denna kanal återskapar en anonym finsk reparatör och underhåller gamla verktyg och återupplivar föråldrad elektronik som spelkonsoler, tangentbord och telefoner.

Li Li bor i Finland och är certifierad kintsugi-shi, det vill säga kintsugitekniker. Enligt henne handlar kintsugitekniken inte om att gömma sprickorna i föremålet, utan om att framhäva dem. Foto: Anni Koponen|
Seungho Yang: en kopp reparerad med kintsugi-tekniken. I Japan anses det vara en naturlig del av föremålens livscykelatt de går sönder. Där har man utvecklat den förfinade reparationstekniken kintsugi, ”guldsammanfogning”. Foto: Li Li

Timo Penttilä: Helsingfors stadsteater. Helsingfors 14 stadsteater ritades av arkitekten Timo Penttilä och
färdigställdes 1967. Penttilä förstörde sina ritningar då han gick i pension. Ritningarna för stadsteatern bevarades trots allt, och med hjälp av dem kunde man renovera byggnaden. Original ritning: Arkitekturmuseum och Designmuseum
Helsingfors stadsteater, totalrenoveringen. Totalrenoveringen som innefattade allt från
ventilationssystem till fasad blev färdig 2017. Att tillverka nya kakel till fasaden visade sig vara särskilt komplicerat. I anslutning till Pentiks keramikfabrik i Posio byggdes enkom för det här renoveringsprojektet en ny fabrik för produktion av fasadkakel. Med hjälp av olika material- och
glaseringstester såg man till att kaklen motsvarade de som tillverkades i Arabias fabrik 1965. Foto: Pauno Narjus / LPR Arkkitehdit

Städa och vårda med glädje – gömt för blickar

Städning är en central del av arkitekturens och designens värld. De verktyg som används
vid städning är i sig själva designprodukter. Städningen påverkar också avsevärt
föremålens och utrymmenas användbarhet, hållbarhet och vår uppfattning om deras skönhet.
Ofta görs dock städarbetet osynligt och i skymundan. Idealiskt sett sker det utom synhåll, innan gäster kommer eller innan morgonskiftet anländer till kontoret.

Städare Raaska på 5:e våningen i OTK:s huvudkontorsbyggnad, 1940-tal. Bild: Atte Hyvärinen / Arbetarmuseet Werstas.

Robotdammsugaren Roomba J9. Foto: Tillverkaren.
Städskrubben i Villa Ervin. Arkitekten Aarne Ervi ritade ett 18 hus åt sin familj på Granö i Helsingfors. Den 1952 färdigställda Villa Ervis arkitektur är finslipad in i minsta detalj. Det kan man också se i den här ritningen, där inredningsarkitekten Lasse Ollinkari, som arbetade på Ervis byrå, planerat städskrubben i köket. Original ritning: Arkitekturmuseum och Designmuseum.

Uppgifter att fundera på före/efter besöket

  • Hurdant är ett hållbart föremål?
  • Vad gör att det är hållbart?
  • Varför ses åldrandet hos vissa föremål som värdefullt, som tidens patina, medan slitage påandra är oönskat?
  • Vilka föremål och saker ägnar vi tid och pengar åt att vårda?
  • Vad lämnas utanför omsorgen?
  • Är ett föremål förstört när dess yta bär ränder orsakade av rengöringsmedlet?
  • Eller betonar en olämplig ytbehandling föremålets form, som har styrt handen som vårdar det?
  • Tycker du att ljuden från städning är störande?
  • Var förvaras redskap för underhåll och städning?
  • Vilka yrken finns det som har att göra med reparation och städning?
  • Berätta och skriv ner vilket verk du kommer ihåg bäst från besöket på utställningen.
  • Vad lärde jag mig på utställningen? Vilken ny idé fick jag?

För mer information, vänligen kontakta:

Hanna Kapanen
Museipedagog
+358 50 301 6838
hanna.kapanen@designmuseum.fi