En mångfacetterad och kontroversiell 1970-tal presenterar sig på Arkitekturmuseets utställning

Ett årtionde mer mångsidigt än vad som föreställts, 1970-talet är fortfarande relevant på många sätt: Finlands arkitekturmuseums utställning Betongdrömmar ger en inblick i arkitekturen och fenomenen under den kontroversiella eran i Helsingfors

Utställningen Betongdrömmar – och andra inblickar i 1970-talets arkitektur som öppnar på Finlands arkitekturmuseum 17.5 inbjuder oss till att bekanta oss med ett årtionde som är mer mångsidigt än man föreställer sig, emellanåt överraskande och på många sätt aktuellt.

1970-talet i arkitekturen föreställer vi oss som betongelementens, monotonins och effektivitetens tid. Den tidens arkitektur har nått åldern för grundrenoveringar och den rivs nu i rekordtakt. Innebörden i 1970-talets arkitektur som lider av ett skadat rykte har ett smärtsamt behov av omvärdering. Vilka är de starka sidorna i årtiondets planeringsarbete och kan man av dem rentav dra någon lärdom för nybyggandet? Å andra sidan rev man på 1970-talet på lösa grunder objekt som man redan idag skulle uppskatta. Förstår vi idag saken bättre och kan motsvarande misstag undvikas?

Betongdrömmar öppnar för oss det omstridda årtiondets arkitektur och tidens fenomen genom att inbjuda oss på en upplevelsemässig utflykt till 1970-talets Finland. Under det här årtiondet drömde man om ekonomisk tillväxt, välbefinnande och jämlikhet. Detta avspeglade sig också i den byggda miljön. Den nya samhälleliga verkligheten krävde att arkitekturen kalibrerades om för en professionalitet som vilade på demokratins, den framforskade kunskapens, det gemensamma godas och allmänkompetensens lagbundenheter.

Utställningen är uppdelad i fyra delar, som var och en berättar sin egen version av händelserna. Historien börjar hemma. På vardagsrummets svarta lädersoffa är det lätt att föreställa sig hur ett skinande nytt modernt hem kändes för sina första invånare. Det här nybyggda hemmet var på samma sätt som många andra nya hem beläget i förorten. Utställningens andra del ger inblickar i tidens ideal om en förortsomgivning som var trygg för barn och som socialt förde alla samman, samt de tjänster den erbjöd. Den tredje delen inbjuder oss till att granska samhället. I städerna fick mycket gammalt ge vika för större hus och effektivare trafikleder. Gick något unikt förlorat i rivningsivern? Å andra sidan uppstod i och med den ökade fritiden och den stigande levnadsstandarden över hela landet nya högklassiga hotell och annat tjänstebyggande. Den fjärde delen tar besökaren till arkitektens arbetsrum, där vi balanserar i korstrycket mellan effektivitetskraven, strävandet efter det gemensamma goda, de nya teknologiska möjligheterna samt de teoretiska strömningarna.

Betongdrömmar fortsätter på serien av utställningar i Arkitekturmuseet som behandlar gångna årtiondens arkitektur, och i vilken vi nu har nått fram till 1970-talet. Den har kuraterats av Arkitekturmuseets forskningschef Petteri Kummala, utställningsamanuens Jutta Tynkkynen samt Anni Vartola, teknologie doktor och äldre lektor i arkitektur vid Aalto-universitetet.

”Den förhärskande sinnebilden av 1970-talets arkitektur är beklagligt förringande och ensidig. Årtiondet visar sig emellertid ha varit ett förvånansvärt dynamiskt och pluralistiskt utvecklingsskede. 1970-talet i vår arkitektur var både ett försökslaboratorium för många tankar som först senare skulle komma att förverkligas samt det gemensamma godas sista årtionde”, konstaterar Anni Vartola.

”Det dåliga rykte som 1970-talets byggda miljö har föddes redan i och med den samtida kritiken, då arkitekterna blev besvikna på förorterna som uppfördes snabbt framför allt på grund av den skriande bostadsbristen. Den kritiska tolkningen har envist ända fram till idag stämplat hela årtiondets planeringsarbete. När man närmare granskar 1970-talets byggda miljö, i ett perspektiv som omfattar hela årtiondet, framträder mångfacetteringen, den högklassiga planeringen samt frågor som tex. det ekologiska byggandet som hör precis till vår tid. På ett avstånd av 50 år kan man också konstatera att epokens förorter förtjänar att få sin heder återställd”, konstaterar Petteri Kummala.

”Finlands arkitekturmuseum har i utställningen Betongdrömmar strävat till en mer tillgänglig museiupplevelse än tidigare. Syftet är att varje besökare oavsett ålder och bakgrund på utställningen ska kunna hitta synvinklar som intresserar hen själv. De framstigande temana, som socialt rättvis bostadsplanering och planering av offentliga utrymmen som är öppna för alla, berör människornas vardag och liv idag på samma sätt som för femtio år sedan”, berättar Jutta Tynkkynen.

Bok (på finska): Murrosten vuosikymmen – Suomen arkkitehtuuri 1970-luvulla

(Brytningarnas årtionde – Finländsk arkitektur på 1970-talet)

Murrosten vuosikymmen – Suomen arkkitehtuuri 1970-luvulla får oss att inse hur lite av 1970-talsarkitekturen man i Finland har utforskat och kartlagt. Artikelsamlingen lyfter fram betydelser och centrala fenomen hos detta ”glömda årtiondes” byggda miljö. Den ger en livlig helhetsbild av 1970-talets byggande, dess planeringsideal för miljö och bostadsområden samt det andliga arvet från tidsperioden. Boken som fortsätter på Arkitekturmuseets serie av decenniepublikationer utgör öppningen till en debatt om värderingarna och särdragen i 1970-talets arkitektur. Bokens sakkunnigartiklar har skrivits av: Minna Sarantola-Weiss, Kirsi Saarikangas, Ranja Hautamäki, Julia Donner, Juhana Lahti, Jorma Mukala, Harri Hautajärvi, Essi Lamberg, Maire Mattinen och Anni Vartola. Verket har förverkligats med stöd av Rakennustuotteiden Laatu Säätiö.

Pressbilder

Ilona Hildén, Kommunikationsplanerare/ informatör
+358 (0)45 7731 0468 / ilona.hilden@mfa.fi

Tilläggsinformation

Petteri Kummala, Chef för forsknings- och informationstjänster
+358 (0)45 7731 0477 / petteri.kummala@mfa.fi

Ilona Hildén, Kommunikationsplanerare/ informatör
+358 (0)45 7731 0468 / ilona.hilden@mfa.fi

Betongdrömmar
och andra inblickar i 1970-talets arkitektur
Finlands arkitekturmuseum 17.5.2023–15.10.2023

Foto: Volker von Bonin / Helsingfors stadsmuseum